På 1300-talet fanns en kvarn här i Harg. Hit kom bönderna i trakten för att få sitt mjöl malet.

År 1612 gav änkedrottning Kristina tillstånd åt kopparslagaren Michael Behm att bygga en hammare, för bear-betning av koppar här i Harg. Det är samme Behm som har givit namn åt Behmbron inne i Nyköping. Kopparhammaren fanns kvar till mitten av 1700-talet, om än med liten produktion.

På 1600- och 1700-talen var stångjärn den stora industriprodukten i landet. Järnet såldes främst till utlandet. I Harg anlades ett järnbruk av Behm på 1630-talet. Framför allt tillverkades stångjärn. Behms bruk följdes av flera olika verksamheter bl a mässingsbruk. När Nyköping brändes 1719, brann även Hargs bruksområde och mycket förstördes. År 1741 anlades ett pappersbruk på platsen. Ett tryckeri tillkom 1755, under direktör Peter Mommas ledning, barnbarn till en av grundarna av Nyköpings Mässingsbruk.

Under 1800-talet blev textilindustrin stor i Sverige. Produkterna såldes främst inom landet. I Harg startades textilindustri från mitten av 1800-talet av grosshandlare August Bergman och verkmästare Daniel Bagge. De ägde tidigare Stockholms Mekaniska Bomullsspinneri. Detta brann år 1842. Elden hade startat i gasverket. Flera människor miste livet och närmare 200 anställda blev arbetslösa. För att undvika liknande händelser sökte de efter en tomt där man som kraftkälla kunde utnyttja vatten i stället för den brandfarliga gasen. I Harg fann de tomten, där textilfabriken anlades 1843. Bomullsgarn var den största produkten.

I slutet av 1800-talet ersattes vattenhjulen av turbiner på de flesta platser i landet. Elektriciteten infördes och produktionen effektiviserades. Fabrikerna var bland de första att få el, eftersom behovet var större där än i hemmen. Maskinerna tog över allt mer av tillverkningsprocessen och man kunde tillverka produkter i större skala, vilket gjorde dem allt billigare. Man kunde börja arbeta i skift och därmed anställa fler personer.

Textilfabriken, Hargs Fabrikers AB, gick i konkurs 1960. Nygeverken tog över lokalerna och tillverkade persienner och markiser. År 1989 köpte HSB området. Planerna var att bygga om industrilokalerna till bostäder, men de blev inte genomförda. Istället revs byggnaderna 1996, med undantag av de som hade köpts av privatpersoner. Kvar finns idag disponentsbostaden, ingenjörsbostaden Blåhamra, ett uthus, skolan och det s k klockhuset som från början var kontorsbyggnad och på 1930-talet inreddes till bostäder. Och förstås finns kraftstationen kvar - där man fortfarande utnyttjar vattenkraften. Här finns två turbiner.

Turbinbyte i Harg  

Hösten 2016 gjordes ett turbinbyte i Hargs kraftstation. Här kan du se bilder och läsa mer om projektet.

Tekniska data

Byggt år 1929

Ombyggt/tillbyggt 1987, ombyggt 2016

Turbintyp Turbin 1: Francis, Turbin 2: Kaplan

Antal aggregat 2

Fallhöjd 6,3 m

Effekt 1,43 MW

Normal årsproduktion 6,42 GWh/år